Många bra förslag i felfokuserad budget

- Regeringen lägger fram många viktiga förbättringar för småföretagare i årets budgetproposition. Men fortfarande saknas ett samlat program för att förbättra möjligheten för företagen att växa och anställa. Småföretagen skapar fyra av fem nya jobb i Sverige och de kan skapa många fler, men då krävs ett mycket större helhetsgrepp i den ekonomiska politiken. Det säger Företagarnas vd Elisabeth Thand Ringqvist om dagens budgetproposition.

Företagarna välkomnar många av de reformer som presenteras i budgetpropositionen och som i många fall är kända sedan tidigare. Stoppade månadsuppgifter, stopp för höjt krav på löneuttag i de s.k. 3:12-reglerna, genomförande av investeraravdraget, översyn av sjuklöneansvaret, gymnasial lärlingsutbildning och en rad regelförenklingar är några av de större framgångarna för Företagarna i budgetarbetet.

Sett till budgetsatsningar dominerar dock fortfarande utbudspolitiken den förda politiken. Åtminstone 20 av ett uppgett reformutrymme på 24 miljarder kronor används för att förstärka hushållens ekonomi, med ett femte jobbskatteavdrag som den enskilt största satsningen. Företagarnas slutsats är att regeringen därmed förutsätter att hushållens konsumtion och investeringar ska driva tillväxten, inte en snabb tillväxt i näringslivet.

- Det märks att vi går in i ett valår. Trots att regeringen nu verkar inse behovet av efterfrågesidan i svensk ekonomi, så är lösningen fortfarande att främst stimulera utbudssidan. Faktum är att vi skulle behöva ta den ideologiska striden kring jobbskapande och vilka effekter det skulle få på den förda ekonomiska politiken, säger Elisabeth Thand Ringqvist.

I de regelbundna undersökningar som Företagarna gör återkommer behovet av lägre kostnad för att anställa, bättre tillgång till kompetent arbetskraft och förbättrade finansieringsmöjligheter. Dessa krav möts i förhållandevis liten utsträckning i budgeten, då regeringen fortsätter med selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften och avgränsar yrkesintroduktionsanställningar till företag med kollektivavtal.

- Många av de förändringar som görs, som 3:12-reglerna, yrkesintroduktion och olika nedsättningar av arbetsgivaravgiften innebär att man lappar och lagar i system som sedan länge är så komplexa att knappt någon myndighet och definitivt ingen företagare kan förstå och tillämpa regelverket. Vi uppskattar att man faktiskt åstadkommer konkreta förbättringar på flera punkter, men har mycket större förväntningar på ett tydligt helhetsgrepp för fler jobb i små och växande företag, avslutar Elisabeth Thand Ringqvist.